ÅK 5 · 2026-11-26 · Helklass
Prov 1: Krafter, friktion och balans
Sparat.
Spara svar vid sparfel
1 · Starta
Prov 1: Krafter, friktion och balans
Läraren berättar hur provet ska göras. Här kan du repetera det du har arbetat med.
Öppna Läs och titta för att repetera, eller Arbeta för några sista övningar.
2 · Läs och titta
Krafter och balans
En kraft är en dragning eller en tryckning. Den kan få en sak att börja röra sig, bromsa eller byta riktning. En kraft kan också ändra formen. Ett suddgummi ändrar form när du klämmer det.
Kontaktkrafter kräver kontakt. En fot trycker på en boll och ett snöre drar en pulka. Avståndskrafter verkar utan att sakerna rör vid varandra. Jordens tyngdkraft drar saker mot jordens mitt. En magnet kan dra i ett gem på avstånd.
Foten trycker på bollen när de rör vid varandra.
Magneten drar i gemet utan kontakt. Det finns ett mellanrum.
En kraftpil visar en kraft på en sak. Spetsen visar riktningen. En längre pil visar en större kraft om pilarna har samma skala. Kraftens namn står vid pilen. En pil för rörelse märks med ordet rörelse.
Kraft mäts i newton, N. En dynamometer mäter kraft. Massa mäts i gram, g, eller kilogram, kg. Vid jordytan ger en massa på 100 g ungefär 1 N tyngdkraft. Massa och kraft är olika saker.
En bok på ett bord påverkas av två krafter: tyngdkraft nedåt och bordets normalkraft uppåt. Krafterna är lika stora och tar ut varandra. Boken är i balans. En sak kan alltså stå stilla trots att krafter verkar på den.
När din hand trycker på en vägg trycker väggen tillbaka på handen. Kraften tillbaka kallas motkraft. Handen påverkar väggen, och väggen påverkar handen.
Friktion och tryck
Friktion är en kraft mellan ytor som rör vid varandra. Den kan hindra en sak från att börja glida. Den kan också bromsa en sak som redan glider. När du släpper en låda som glider på golvet bromsar friktionen lådan.
Friktion ger skorna grepp om marken och hjälper fingrarna att hålla ett glas. I andra fall vill vi ha mindre friktion. Smörjmedel kan få vissa maskindelar att glida lättare. Bromsar och skosulor behöver däremot bra grepp.
I ett försök med en kloss kan en dynamometer mäta dragkraften. När klossen glider rakt fram med jämn hastighet är dragkraften lika stor som friktionen bakåt. Rycket i starten visar inte kraften under jämn glidning.
Tryck handlar om hur en kraft fördelas över en yta. Samma kraft på större yta ger mindre tryck. Snöskor sprider personens tyngd över mer snö. Personen kan därför sjunka mindre. Tyngdkraften på personen har inte minskat.
Balans och att stå stadigt
Tyngdpunkten är en saks balanspunkt. Du kan hitta balanspunkten på en linjal genom att balansera den på ett finger. Om en tung del sätts på ena änden flyttas balanspunkten åt det hållet.
Stödytan är området som en sak står på, även området mellan stöden. På en stol ingår hela området mellan de fyra benen. När du står med fötterna isär ingår också mellanrummet mellan fötterna.
En sak står ofta stadigare med bred stödyta och låg tyngdpunkt. Tänk en linje rakt ned från tyngdpunkten. Om linjen hamnar utanför stödytan kan saken välta. I den här förklaringen antar vi att saken inte glider eller hålls fast.
När två modeller jämförs behöver bara en sak ändras i taget. För att undersöka basens bredd måste massan och dess höjd vara lika. Om modellen glider i stället för att välta visar försöket inte när den välter.
Inför prov 1: Det här behöver jag kunna
Kryssa i det du känner dig säker på. Välj ”Öva” för att träna på punkten.
0 av 7 punkter markerade. Detta är din träningslista, inte ett betyg.
Läs mer
Krafter kan ändra rörelse och form
En kraft är en dragning eller en tryckning. Den kan ändra ett föremåls fart, riktning eller form. När en boll fångas bromsar handen bollen. När ett gummiband sträcks ändras formen. Kraft och rörelse är olika saker. En boll kan fortfarande röra sig efter att handen har slutat påverka den.
Kraft mäts i newton, N. En dynamometer visar hur stor kraft som verkar på instrumentet. Massa mäts i gram eller kilogram. Vid jordytan ger en massa på 100 gram ungefär 1 N tyngdkraft. Massa och kraft är alltså inte samma storhet.
En kontaktkraft kräver att föremålen rör vid varandra. Ett snöre drar i en pulka genom kontakt. Tyngdkraft och magnetisk kraft kan verka över ett mellanrum. De är avståndskrafter.
En bok på ett bord påverkas av tyngdkraft nedåt och bordets normalkraft uppåt. Krafterna på boken är i balans. Kraft och motkraft hör däremot till två olika föremål. Handen trycker på väggen, och väggen trycker tillbaka på handen.
Friktion ger grepp och bromsar glidning
Friktion uppstår där ytor har kontakt. Den kan hindra glidning eller bromsa något som redan glider. När en låda glider över golvet verkar friktionen mot glidningen. Om ingen kraft längre driver lådan framåt minskar farten.
Friktion verkar inte alltid bakåt. När en person går kan foten trycka bakåt mot marken. Friktionen från marken kan då påverka foten framåt. Samma slags kraft hjälper också fingrar att hålla ett glas och cykeldäck att få grepp.
En låda som dras rakt fram med jämn fart kan ha krafter i balans. Dragkraften framåt balanserar de bromsande krafterna bakåt. Rörelse kräver alltså inte alltid en större kraft framåt. Det är förändringen av rörelsen som beror på om krafterna är i balans.
Tryck beskriver hur kraft fördelas över en yta. Samma kraft på en större yta ger mindre tryck. Ett brett väskhandtag kan därför kännas skönare mot handen än ett smalt. Väskans massa behöver inte ha ändrats.
Tyngdpunkt och stödyta påverkar stabiliteten
Tyngdpunkten är föremålets balanspunkt. På en jämntjock linjal av samma material ligger den nära mitten. En tung vikt vid ena änden flyttar tyngdpunkten åt det hållet.
Stödytan omfattar området mellan de yttersta stödpunkterna mot underlaget. För en stol räknas även området mellan benen. Stödytan är därför större än enbart de små ytor där benen rör golvet.
Tänk dig en linje rakt ned från tyngdpunkten. När föremålet lutar flyttas den punkt där linjen träffar underlaget. Föremålet kan börja välta när linjen hamnar utanför stödytan, om det inte glider eller hålls fast. Om föremålet glider först visar försöket när det glider, inte när det välter.
En låg tyngdpunkt och en bred stödyta gör ofta ett föremål svårare att välta. En tung lampfot kan därför hjälpa en hög golvlampa att stå stadigt. Höjden ensam avgör inte stabiliteten. Även massans placering och stödytans form har betydelse.
3 · Arbeta
Svarsfälten öppnar 26/11 2026. Du kan läsa faktatexten redan nu.
Vad visar djuren?
UgglanBegrepp och förklaringar
RävenResonera om information och val
MusenPlanera, genomföra och värdera undersökningar
Inför provet
Välj en extra uppgift om du vill öva mer. Själva provet gör du enligt lärarens instruktion.
Resonera med räven – övning
Jämför vad reklamen lovar med vad som faktiskt testades.
Orden ”alla underlag” saknar stöd. Testet visar bara hur skon fungerade på det torra golvet.
Extra uppgifter
1 · Fakta
Skilj mellan gram/kilogram och newton.
Massa mäts till exempel i kg. Kraft mäts i N.
2 · Fakta
Behövs kontakt för kraften i exemplet?
Det är en avståndskraft.
3 · Resonemang
Tänk på vad jorden och golvet gör med lådan.
Tyngdkraften drar lådan nedåt och golvet ger en kraft uppåt. Lådan kan stå stilla när krafterna balanserar varandra.
4 · Resonemang
Koppla en del av kroppsställningen till stödytan och en till tyngdpunkten.
Fötterna isär ger bredare stödyta. Böjda knän kan sänka tyngdpunkten. Det gör ofta att personen kan luta mer utan att tappa balansen.
4 · Avsluta
Är mitt arbete klart?
0 av 3 punkter avbockade.
Läs igenom dina svar
Här ser du dina svar, tabeller och ritningar samlade.
Går det att förstå dina förklaringar? Gå tillbaka till Arbeta om du vill ändra något. Bocka sedan av checklistan ovan.